Sommarens guldkorn

Nu när oktobers första dagar tar plats i kalendern tänkte jag att det kunde vara fint att minnas sommarens bravader. Jag jobbade ju en hel del, men trots det hann jag göra så många fantastiskt roliga grejer. Sommaren har bland annat gett mig nyfunna vänner, solbränd hud, kära återseenden, bad i hav och sjö, Kvarngrund, konserter, resor och självklart en massa skratt. Och faktiskt en hel del insikt också. Insikt i vad jag värdesätter här i livet. En riktigt bra sommar blev det. Och jag är inte ett dugg förvånad med tanke på alla braiga personer jag fått spendera den med.

Tacksamhet

Jag känner så mycket nu. När jag är ledsen är klumpen i magen enorm. När jag känner glädje pumpar lyckorus genom kroppen. När jag är kär är jag så förbannat jävla kär att jag inte kan titta på honom utan att tänka att hur, hur kan han vara min? När stressen trycker på kan jag knappt andas. Men när lugnet infinner sig kan jag känna ro. Att bara vara nu. Jag vet inte om det är jobbet som spetsat mina känselspröt. Jobbet lär mig ständigt hur jag kan känna in andra och kanske också hur jag kan känna in mig själv. Hela känsloregistret. Verkligen känna känslan till sin yttersta spets. Och det är så jäkla häftigt. Jag älskar rena, tydliga och starka känslor. Även om det ibland blir för mycket. Den senaste månaden har en känsla varit extra stark. Tacksamhet. Jag gråter flera gånger i veckan för att jag är så tacksam. Tacksam för allt och alla jag har runtomkring mig. Att jag får leva det här livet. Men det är läskigt att känna så. Tacksamhet skapar en rädsla för att det en har ska försvinna. Att en inte alltid ska få känna så här. Och det är den känslan jag försöker komma underfund med just nu. Hur jag kan visa tacksamhet för att få känna just det, tacksamhet. 

Med dessa djupa funderingar signar jag ut. Tack du fantastiska värld för att du finns för mig.

Kaffe och söndagsro

Ja men hallå ja! Det här verkar ju ha blivit lite av ett "komma och gå"-ställe. Men så är det ju också mitt ställe så visst fan är det okej. Nu är jag här i alla fall. Sitter i detta nu och avnjuter en kopp kaffe och känner ro i kroppen. Brukar vanligtvis ha lite smått söndagsångest men tror att fredags-after worken som avrundade veckan lyckats förinta den känslan den här gången. Har ju så djävulskt roliga och peppiga kollegor. Hur är det möjligt att de lyckas rekrytera så bra människor (inklusive mig själv då hehe)? Öppna, ödmjuka, bjuder på sig själva. Och inte motvilliga till varken rundpingis, sing star eller Twister. Och då pratar vi också om medelålders-folket på företaget. Minst lika sköna de å!

Hur som haver, nåväl, vilket som osv. Nu ska jag dricka upp kaffet och bege mig in mot stan. Shopping står på agendan vilket var en hel jäkla evighet sedan. Får en presentkort i födelsedagspresent måste de ju självklart utnyttjas. Efter att jag gjort stan ska jag ladda för en ny jobbvecka och pussa massa på Crisse. Åker han iväg en hel helg för jobb på Sweden Rock får han allt räkna med en klängig flickvän när han kommer hem. Japp, that's the deal!

Maj nu kommer jag!

För första gången på fyra år har jag inte hängt i Eko-parken på Valborg, och det är med blandade känslor. Hur fan kunde plugg-livet upphöra så snabbt?! Jag hann inte med riktigt. Istället var jag på jobbet idag. På min arbetsplats. Där jag igår fick fast anställning (!!!). Ibland känns det som att livet tar vändningar som en själv inte fattar förrän typ ett halvår senare. Det är en sjuk men ganska så häftig känsla. Lever ju liksom helt annorlunda nu jämfört med innan årsskiftet. Och fan, jag älskar både plugglivet och jobblivet. Men på helt olika sätt.

Dock finns det ju faktiskt inget som säger att en inte kan fira Valborg fast en jobbar. Så i skrivande stund sitter jag på pendeln till Uppsala med Valborgs-pirr i kroppen och en långhelg framför mig. Bättre sent än aldrig! Är så jävla redo för att fira in den bästa månaden på året. ÄLSKAR maj.

PUSS kompisar!

Början...

Wow att det är så här vårigt nu. Vi är ju bara inne på andra veckan i mars liksom. Sverigeväder ska en ju dock aldrig lita på, men det känns ändå fint att våren hinner börja lite innan Rickard och jag sticker iväg på vår resa. Och att sen få komma hem till sommaruppladdning, valborgspepp, grillningar, löprundor på sopad asfalt, lunchpauser i solen, kvällshäng utomhus tills det egentligen är för kallt, glass vid ån och blommor inte bara inne utan också ute. Överallt. Gudars vad underbar den här årstiden är. Och den har bara börjat. 

Lördagar <3

Tillbaka

Oj vad bloggen glömts bort lite senaste tiden. Det har helt enkelt varit så himla mycket annat på gång att varken tid eller energi räckt till. Men nu, när den första lugna helgen på typ 1,5 månad infinner sig, får jag ett litet sug av att dela med mig till er.

Har numera både blivit sambo och halvt stockholmare vilket känns så galet bra. Älskar att få lära känna Stockholm på riktigt samtidigt som det är tryggt och skönt att få bo kvar i fina Uppsala. Är nog inte hundra procent redo att lämna den här staden än så att pendla till Stockholm för jobb känns som en bra början. Får ju dessutom sällskap av Crisse då han också är i Stockholm på dagarna nu, så pendlarlivet fungerar helt klart över förväntan.

När det gäller jobbet känns det också grymt bra. Hade nog inte kunnat önska mig ett bättre. Trivs superbra med arbetsuppgifterna, kollegorna och våra fina arbetstagare. Den där klumpen en kan ha i magen inför jobbiga arbetsdagar har inte infunnit sig sen jag började, och även om jobbet i sig kräver otroligt mycket energi och empati lämnar jag alltid Stockholm med en positiv känsla i kroppen. Jag känner att jag gör något vettigt, utmanande och relevant på dagarna, och det är så himla viktigt.

Så, hur har det sett ut senaste månaden då? Vi tar en titt på ett urplock!

Bollhav, pussar, vänner, bubbel, fest, skratt sol och vackra landskap. Det är en del av vad årets början kantats av för mig. Låter ju som en riktig drömkombo om jag får säga det själv.