Nytt år, nytt inlägg.

Ett litet hej kanske vore på sin plats. Det var ju bra längesen nu. Hej hej morfar! Hur är livet just nu då? Ganska så bra faktiskt. Jag jobbar på som coach och biträdande enhetschef på Resursteamet och trivs superbra med det. Efter en lite för tung höst jobbmässigt känns det bra med nytt år, ljusare dagar och lite mer energi. Jag bygger sakta men säkert upp det som i princip föll ihop i höstas. Det är fint. Att bygga upp istället för att rasa samman. 2016 ska jag lyssna mer på mig själv och inte ställa så höga krav. Jag vet att jag är bra och att jag gör tillräckligt. Måste bara förlika mig med den tanken.

I fredags skålade jag och Crisse för två braiga saker. Dels för att vi fått nycklarna till vår alldeles egna bostadsrätt som är så fin och så bra och så perfekt att jag inte vet vad. Och också för att Crisse tagit examen och kan titulera sig som tvättäkta journalist. Med jobb på TT dessutom! Han är en riktig stjärna min grabb. Du gör mig stolt varje dag.

Vardagen springer förbi och helgerna lika så. Men det här året ska jag inte låta det bli så jämt. Det här året ska jag orka mer. Lägga tid på det och de som ligger mig närmast hjärtat. Ta tag i saker och göra. Inte vara bekväm och inte tänka så mycket. Det blir nog bra. Ser dessutom fram emot våren med ett sådant extremt pirr. Har två resor inplanerade plus att tre av mina vänner (varav en är min allra bästa Lisa) ska bli mammor. Alltså kan ni förstå?! Blir lycklig varje gång jag tänker på det. Så himla fint.

Så ja, förväntningarna på 2016 är stora. Men jag tror banne mig på det här året. Jag har bestämt mig för att jag ska må bra och att jag framför allt ska lägga energi på tiden utanför jobbet. Det är där livet måste få ta plats. Ja så får det bli. 

Vi kanske hörs igen om ett år. Eller innan det. Det får vi se.