Dan före dopparedan och lite från den senaste tiden

Julafton imorgon och jag myser för fullt hemma hos mamma. Igår kom vintern på riktigt till Sundsvall. Snön vräkte ner och resultatet blev ett vinterland utan dess like. Trädgrenarna är klädda i vitt och Texas får springa i framskottade gångar på tomten. Äntligen riktig vinter. Imorgon ska vi inleda dagen med bastu och sen blir det grötlunch och lite sista fix inför kvällsfirandet. Mys mys mys alltså. Innan jag säger god jul tänkte jag visa lite bilder från den senaste tiden.

Som jag nämnde i förra inlägget drog Musikhjälpen igång i Uppsala förrförra veckan. Vi gick på julkonsert i en fullproppad Universitetsaula och efter det hade vi spelkväll hos Daniel. Verkligen såå kul att få hänga med faddergänget. Kommer alltid på mig själv att efter varje gång känna mig så glad och varm inombords. Tycker om dem så mycket allihopa.

Och sista kvällen i Uppsala innan alla åkte hem till sina familjer för julfirande anordnade Bella en 20-talsfest av högsta klass. Alla var så sjukt snygga! Lätt ett av de bättre fest-teman en kan ha. Efter mängder av bubbel, konfetti och dans gick jag och Crisse nöjda hem, nästan med en liten nyårskänsla i kroppen. Alltså, ett himla bra avslut på ett bra Uppsalaår. I januari börjar Stockholmslivet lite mer på allvar med nytt jobb och nya utmaningar. Så himla taggad.

God jul fina ni, hörs snart igen.

En av de bästa grejerna med december

Andra veckan i december är igång och så också Musikhjälpen! Tycker att hela grejen bara är så fin, mysig och världsbäst. Att glasburen dessutom är placerad i Uppsala gör bara saken bättre. Hoppas på att springa in i Ola Salo alternativt Silvana Imam. Eller Love. Fan, då skulle jag nog faktiskt vara en av de där jobbiga människorna och gå fram. Jag menar, Love! Crisse skulle bli så avis hehe.

Längtar framför allt till fredag kväll för då har Uppsalas alla nationskörer en gemensam konsert i Universitetshuset där alla pengar går till just Musikhjälpen. Väntar mig rys och lite tårar. Blir ju alltid så rörd i körsammanhang. Efter det ska vi i faddergänget och några fler ha en liten avskedsfest för Daniel som ska flytta till Linköping. Så konstigt hur alla börjar röra på sig nu. Läskigt men peppigt på samma gång.

November, nog är det dags att vi går skilda vägar snart?

När november varat lite för länge. När solen tittat fram endast någon ynka timme på hela månaden. När köket är fullt av disk. När en jobbar och pluggar om vartannat och ens sociala liv dör. När kroppen värker för att träning måste prioriteras bort. När en inte hinner träffa människor en vill träffa. När ledighet och lyckorus känns som ett minne blott. Ja, då är det inte så konstigt att det känns motigt, deppigt och bara rent ut sagt förjävligt att kliva upp varje morgon. Så nu tänkte jag skriva en lista på saker som är allmänt bra att göra när det känns så här. Ett litet försök till att åstadkomma någon form av peppkänsla i livet.

MÅ-BRA-LISTAN
v  Tänd ljus, sätt igång din mysigaste spotifylista, gör egen chai latte och spendera hela dagen i soffan. Det är okej ibland.
v  Boka en resa med någon braig person. Kanske åker ni till Gävle över en helg, eller så blir det en långresa till andra sidan jorden. Bara att ha något att se fram emot kan göra vilken dag som helst bättre.

v  Planera julklappsköp. Det här kanske många bara tycker är stressande, men jag älskar det. Känslan av att ge bort något som passar perfekt för personen i fråga, det är ju bara så fint.
v  Laga mat eller baka. Kanske någon spännande gryta du inte gjort tidigare eller bara, kort och gott, din favoriträtt. Det jag är mest sugen på att testa just nu är carnitas (liknar pulled pork och kokas bland annat med Coca cola !!!).
v  Gå ut. Ut i skogen, till vattnet, upp för ett berg. Vart som helst i naturen. Andas.

v  Träna. Det kan kännas jäkligt oinspirerade att ta sig ut i kylan eller sticka iväg till gymmet i mörkret. Men känslan efteråt är ju bara så värd. Endorfiner är underskattade.
v  Sitt på ett café en hel dag. Plugga, jobba, snacka skit, läs en bok. Och sjävklart, kaffe!
v  Gå igenom ditt bildarkiv. Skratta åt dina vänner som bara är hur sköna som helst. Och åt allt ni gjort ihop, så som festivaler, evighetslånga tentapluggdagar, festkvällar, trötta pendlarmornar och utlandsresor.

v  Börja se om din favoritserie. Mina topp tre bästa just nu: Outlander (beroende!), Downton Abbey och New girl.
v  Leta efter bra musik. Detta är något jag faktiskt sätter mig ner och aktivt gör cirka en gång i månaden. En stor del av min favoritmusik har jag hittat genom att gå igenom främmande människors listor och freestylea i sökningarna på spotify. Vipps så har månadslistan blivit hur peppig som helst.
v  Omge dig av människor. Visst kan det vara skönt att vara själv ibland, men när en är i sin djupaste höstdepp ger vänner, partners och familj så otroligt mycket energi. Bara att få prata strunt och känna att en faktiskt träffat folk under dagen. Det är viktigt.

Snart är det du och jag. På heltid. Utan regniga perronger, hopplösa telefonsamtal och en längtan som skaver i bröstet.

Fan, jag klarar inte det här. Klockan är 23:42 och du står full utanför en krog och har precis ringt honom. En flaska vin flyter genom din kropp och du har dansat till i princip varenda låt som spelats under kvällen. Ändå känner du dig så jävla tom. När alkoholhalten i blodet långsamt sjunker börjar hjärtat känna efter och distansen gör sig smärtsamt påmind. Utan att tänka har du slagit hans nummer och nu står ni där, i varsin stad, i hopp om att ett telefonsamtal ska kompensera för det underskott av närhet som skaver i bröstet. Hans röst är tröstande och med varma ord försöker han övertala dig att jo, det gör du. Du klarar det. Men hans ensamhet lyser igenom och vartenda ord som strömmar genom telefonen säger att även hans hjärta skriker. Skriker efter dig. Efter tårar och tröstande ord uppstår en tystnad. Ett hålrum som ingen längre orkar fylla. Tillslut har du suttit så länge på trottoarkanten med telefonen tryckt mot örat att skärmen immat igen och fingrarna börjat frysa. När tårarna återigen börjar trycka på bakom ögonlocken bryter han det dova suset med sin lugna röst. Du måste komma hit älskling. Du måste komma hit. Och självklart åker du. 06:00 sitter du på tåget med en biljett som kostar ungefär femhundra spänn för mycket. Men det gör inget, för du åker till honom. Och när ni plötsligt står i varandras armar finns det inget annat som betyder mer än det. Men än att få vara i hans famn.

Men efter vad som känns som några få minuter sitter du återigen på tåget och han står på perrongen med en hand tryckt mot fönsterrutan. Hjärtat bultar hårdare och hårdare och när den centimeterchocka glasrutan mellan dig och honom växer till mil blir du bara mer och mer halv. När du trott att allt ska bli bra rasar plötsligt all den stryka ni byggt upp samman. Alla ”vi klarar det här”, ”det är bara för en kort period” kan dra åt helvette och allt du vill göra är att skrika åt mannen i sätet bredvid att VARFÖR? Varför ska något som är så bra slitas isär? Om och om igen. Om och om igen. Resan hem känns som dagar och omgivningen är suddig av tårade ögon. Det ständigt växande avståndet skapar en värk i bröstet som ingen någonsin kan förstå sig på. När ytterdörren till lägenheten stängs bakom dig och väskan glider ur din hand är det bara du. Fötterna känns som stenar och hjärtat drar dig bakåt. Genom dörren, ut ur lägenheten, tillbaka i tiden. Tillbaka till en famn som är så varm och så trygg att du får svindel. Hans famn. Plötsligt spolar grannen i toaletten och vattnet i rören får dig att minnas vart du egentligen är. Den natten är sängen stor och återigen tänker du att fan, jag klarar inte det här.

Livet just nu

Tänkte att det kunde vara fint att visa vad som händer i mitt Uppsala/Stockholms-liv, så fortsätter på samma spår som i förra inlägget. Lite bilder från senaste tiden kommer lastat!

1: Jag har varit på fest hemma hos Karin och Kristoffer med massor av fint folk. Slutade med att vi alla sprang till bussen i all hast och ovetandes lämnade kvar Clara och Kristin i en nersläckt låst lägenhet. Var liksom ingen som märkte att de var kvar på toaletten hehe. 2: Jag har lyckats locka håret precis så där som jag vill ha det. Fem minuter senare gick jag ut i duggregn och frisyren så att säga dog. 3: Jag har hittat roliga selfies på min telefon på två söta grabbar. 4: Jag har köat till Flustret med en annan söt grabb plus ytterligare några icke-25-åriga-personer. Och då får en tydligen inte komma in enligt suris-vakten.

1: Jag har njutit ända ut i fingertopparna av hösten. Visst, jag drömmer om att resa. Men Sverige alltså, jag älskar detta land i vått och torrt, mörkt och ljust. 2: Jag har skaffat en app som visar vad jag gjorde får ett, två, tre år sen osv. Häromdagen var det fyra år sen jag och Lisa började vår traintripp i Sverige. Fyra år. Oj oj. 3: Jag har äntligen börjat läsa Haruki Murakami och Crisse har skrivit på sina praktikansökningar. 4: Jag har varit en hel del i Stockholm för plugg. Och vad passar då bättre än att stanna kvar och nyttja matutbudet. Här en väldigt smarrig hamburgare på Angry Diner på Söder.

1: Jag har vinkat av Crisse på en regnig tågstation ett antal gånger. Vädret kanske känner av känslan i kroppen. 2: Det har varit bullfest på Väktargatan med hembakta bullar och samtal om så vuxna saker som topplån, förjävliga anställningsavtal och den sjuka rådande bostadssituationen. 3: Jag har varit på Orvars och käkat hamburgare med Johan, Sara och Elin. Här de två första på bild. Fint när en inte träffar Johan så mycket nu när han jobbar. 4: Det bästa av allt, jag och Crisse har ÄNTLIGEN fått tag på en lägenhet!!! Tackar gudarna för kontakter och bra tajming.

Det var väl allt för den här gången. Ha det fint i höstmyset!

Fyra från senaste tiden

1: Plugg plugg plugg inför tentan. Här en lite mysigare variant, på café med Karro och Elin. 2: Från gasquesläppet i lördags med mina tjejer. Hade en sån himla kul kväll alltså. Bästa på länge. 3: Jag har fått jobb! Extrajobb på ett LSS-boende vilket jag kommer varva med plugget. Och världens finaste kille skickade bud med chilipeppar och chokladpraliner för att gratta <3 4: Mörkret har kommit och så också tända ljus. Banne mig vad mysigt det är. 

I'm a giant and a ghost, I disappear before you know. But tonight I'm gonna hold you in my hands.

Vink vink. Två saker innan jag hoppar i säng:

1. Jag har världens bästa bror. Du är så stark, ödmjuk, förstående och omtänksam. Älskar dig för det.

2. Imorgon är det en vecka och en dag till tenta och jag har tankarna på typ allt annat än plugg. Men det ordnar sig nog. En annan är ju proffs på att tentaplugga i sista stund now days så...... :)

Happy saturday

En hederlig webcam-bild var ju inte igår. Så varsågoda. Här bjuder jag på en! Ska snart bege mig in mot stan för en fika med Karro och Elin, måste bara slita mig från gårdagens valdebatt. De rögröna gör bra ifrån sig denna gång. Känns lugnande med tanke på hur jämt det är. Fan alltså vad jag hoppas på den svenska befolkningen. Mer än någonsin.  

För att lugna nerverna inför morgondagen passar ju lite vin bra. Så ikväll blir det middag och eventuellt en sväng på någon nation eller annat roligt. Clara ska med vilket så klart känns überroligt. Känner mig nästintill bortskämd som får ha henne i samma stad nu. 

Då var det dags igen: låt oss lista!

Längtar jag efter: Texas. Vill bara hålla honom nära nu när han mått dåligt och kämpat så bra.

Är jag ledsen för: Att Texas varit dålig. Och att min förkylning hållit i sig i en hel himla vecka nu :( Kan faktiskt erkänna att jag tycker att det är rätt så mysigt (kanske fel ord för en snorig, slemmig, febrig person) att vara sjuk. Att få gå runt i mjukisar och inte behöva göra någonting. Men hallå, en vecka? Har ju faktiskt en tjock jäkla lagbok jag måste ta mig igenom...

Är jag glad för: Att jag vågar gå emot mina utgångsplaner med livet (och att jag har världens bästa grabb som peppar mig i det). Om de nu fullföljs återstår att se. Men jag har åtminstone börjat ta myrsteg i en annan riktning än den jag hade utmålad i somras vilket känns super. Och läskigt. Det gamla vanliga är ju tryggt och bekvämt.

Äter jag helst: När en är förkyld vill en ju inte äta något. Men nu när smaklökarna börjar komma tillbaka äter jag gärna mandariner. Satan så goda de är på hösten.

Är det finaste jag vet: Crisse. Och en svart mysig hundpäls som luktar hemma. Och Kvarngrund en sommardag i juli. Och skrattiga middagar med Rickard. Och mamma och pappa. Och åh, massor. Har så himla många det-finaste-jag-vet-grejer. Vad mycket fint en har i livet ändå. Det är det väl en ska tänka på när det går tungt.

Läser jag: Lagar och paragrafer. Roligare än så är det inte just nu.

Är jag galet stressad över: Bostadssituationen och valet. Och dessa två går väl lite hand i hand faktiskt. Heja regeringsskifte! Nu är det banne mig dags för ett bättre Sverige.

Lyssnar jag helst på: Sandra och Michelles podd, Tankesmedjan, Stolhet och fördom-soundtracket.

Drömmer jag om: Så himla mycket just nu. Känns ibland som att min kropp kommer att spricka av allt jag bär inom mig. Tror att det har att göra med att jag är så mycket mer fri nu i jämförelse med innan jag tog examen. Mitt liv var ju så spikat då. Nu känns det som att en kan göra vad fan en vill. Typ.

Blir jag nostalgisk av: Gamla listor på Spotify. Älskar faktumet att Spotify blivit så pass gammalt att viss musik faktiskt kastar en bakåt flera år. Så himla coolt att en kan känna EXAKT samma känslor som en kände för jättelängesen bara av att lyssna på en viss låt. Det är fint.