Då var det dags igen: låt oss lista!

Längtar jag efter: Texas. Vill bara hålla honom nära nu när han mått dåligt och kämpat så bra.

Är jag ledsen för: Att Texas varit dålig. Och att min förkylning hållit i sig i en hel himla vecka nu :( Kan faktiskt erkänna att jag tycker att det är rätt så mysigt (kanske fel ord för en snorig, slemmig, febrig person) att vara sjuk. Att få gå runt i mjukisar och inte behöva göra någonting. Men hallå, en vecka? Har ju faktiskt en tjock jäkla lagbok jag måste ta mig igenom...

Är jag glad för: Att jag vågar gå emot mina utgångsplaner med livet (och att jag har världens bästa grabb som peppar mig i det). Om de nu fullföljs återstår att se. Men jag har åtminstone börjat ta myrsteg i en annan riktning än den jag hade utmålad i somras vilket känns super. Och läskigt. Det gamla vanliga är ju tryggt och bekvämt.

Äter jag helst: När en är förkyld vill en ju inte äta något. Men nu när smaklökarna börjar komma tillbaka äter jag gärna mandariner. Satan så goda de är på hösten.

Är det finaste jag vet: Crisse. Och en svart mysig hundpäls som luktar hemma. Och Kvarngrund en sommardag i juli. Och skrattiga middagar med Rickard. Och mamma och pappa. Och åh, massor. Har så himla många det-finaste-jag-vet-grejer. Vad mycket fint en har i livet ändå. Det är det väl en ska tänka på när det går tungt.

Läser jag: Lagar och paragrafer. Roligare än så är det inte just nu.

Är jag galet stressad över: Bostadssituationen och valet. Och dessa två går väl lite hand i hand faktiskt. Heja regeringsskifte! Nu är det banne mig dags för ett bättre Sverige.

Lyssnar jag helst på: Sandra och Michelles podd, Tankesmedjan, Stolhet och fördom-soundtracket.

Drömmer jag om: Så himla mycket just nu. Känns ibland som att min kropp kommer att spricka av allt jag bär inom mig. Tror att det har att göra med att jag är så mycket mer fri nu i jämförelse med innan jag tog examen. Mitt liv var ju så spikat då. Nu känns det som att en kan göra vad fan en vill. Typ.

Blir jag nostalgisk av: Gamla listor på Spotify. Älskar faktumet att Spotify blivit så pass gammalt att viss musik faktiskt kastar en bakåt flera år. Så himla coolt att en kan känna EXAKT samma känslor som en kände för jättelängesen bara av att lyssna på en viss låt. Det är fint.