"Och som du kanske redan vet, jag är oslagbar. Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder." - Jag är hos dig igen

Är så jäkla tankspridd nu för tiden. Kan inte fokusera på en sak åt gången. Miljoner tankar trängs i mitt huvud samtidigt och jag känner att det är en del saker jag måste ta tag i när det kommer till mig själv för att kunna hitta lugnet. Nummer ett på listan är TRÄNING. Dels för att jag för tillfället känner mig väldigt ur form med sommaren kvar i kroppen och sen nollning på det. Men även för att jag med hundra procent säkerhet vet att jag mår så himla bra när träning finns i min vardag. Saknar det galet mycket.

På tala om nollning måste jag bara säga att de nya "ettorna" är så himla fina hela bunten. Supertaggade på det mesta och jäkligt roliga. Och under de här två första veckorna har jag kommit fram till två saker. För det första är det så galet kul att lära känna nya människor. Jag bara älskar det. Speciellt känslan som uppstår när man inser att wow, vi klickar ju! Och sen kan man sitta en hel kväll i djupa diskussioner om livet eller något annat trevligt som faller en i smaken. Men trots att det är kul att lära känna nytt folk känns det för det andra så jäkla bra att vara fadder och inte ny, nervös liten beteendevetare. Alla grupperingar och försök till att hitta någon som är någorlunda lik en själv blir så tydliga nu när man får stå på sidan och iaktta allt. Man minns ju själv känslan. 40 nya ansikten och allt man ville var att hitta en stabil plats i den här stora, läskiga folkmassan. Och det gjorde man ju till slut. Nu har jag mitt lilla gäng och vi vet precis vart vi har varandra. Och det är det som är så jäkla skönt. Skönt att vara fadder och få känna sig som en liten hönsmamma istället. En stabil klippa i stormen.

Här kommer en drös med bilder från alla roligheter jag sysslat med på sistone: