Kom sommarnätter under stjärnor kom

Maj. Vackra, fina, sprudlande maj. Det finns ingen bättre månad. Ingen period under året är härligare och om det var någon månad jag fick lyckan att förlänga skulle det helt klart vara denna. Sommaren börjar sakta men säkert visa sina första drag genom gröna knoppar på träden, parker som inte längre står tomma på människor, gator och åkanter som fylls upp av liv och lukten av grillad mat någonstans bakom husen. Alla är uppfyllda av optimism. Iver och längtan över att sommaren snart är här. Och det är det som är det bästa av allt. Det är inte över. Maj är varenda år början på något bra. Början på något varmt, äventyrligt och fritt. Det är en början.

Eftersom att maj är den överlägset bästa månaden hade jag tänk summera mina majmånader från de senaste åren. Men så kom jag fram till att jag faktiskt mycket hellre vill lägga fokus på maj som äger rum i detta nu. Hittills har denna månad varit så himla bra att den helt enkelt inte är värd att lämnas åt sidan. Knappt hälften har gått och jag har redan varit i Sundsvall en gång, pussat och kramat Texas i mängder, grillat flera gånger, myst i kvällssolen, ätit massa jordgubbar, druckit öl på en filt i gräset, spelat kubb (skamligt dåligt), njutit av att sitta vid ån i flera timmar, förlängt luncherna bara för att få njuta ytterligare, lyxat till det med ost och amaronevin, köpt en sambobok tillsammans med Emma, fått ett smakprov på hur vår lägenhet kommer att se ut, planerat lägenheten över två flaskor rosé, haft långkjol och bara ben, åkt till Stockholm med världens finaste kille, käkat megagod sushi och pussats bland körsbärsträden i Kungsträdgården. Och alla dessa supermysiga, lyckoladdade och fina händelser är långt ifrån allt som varit bra denna månad. Många dagar har jag känt att fan, det här är banne mig den bästa maj jag någonsin upplevt. Och det är fint att få ha den känslan i kroppen.